Man vill ju inte vara oartig

Idag så kom min arbetskamrat och hade köpt en chokladkaka och hon var så glad för att det var mörk choklad på den. Den kan ju du äta, sa hon glatt 🙂

Den såg väldigt smarrig ut, hur skulle jag göra? Jag ville inte vara oartig.

Så jag tog en bit och sedan tog jag en bit till och fy vad jag mådde skit efter det, bläää. Det är felet med mig. Jag kan aldrig nöja mig med en bit. Trodde att det hade gått över men, icke. Det var gott så länge jag åt,men det söta gjorde riktigt ont i munnen efter jag hade ätit upp.

Vad har jag lärt mig av detta? Måste man äta när någon bjuder? Varför känner jag mig oartig?

Ja, det är sådana här saker man möter och innan så har jag vänligt tackat nej. Men nu så är det inte viktmässigt tänk längre. Nu är det hur jag mår av det. Jag mår inte bra av socker, jag är väldigt känslig. Kanske lite överkänslig.

Hur gör ni?

 

 

 

Annonser

5 thoughts on “Man vill ju inte vara oartig

  1. Det där är skitsvårt! Framförallt om någon har köpt något specifikt för min skull och så blir det fel ändå… Är man en stor grupp så är det inga problem att låta bli kaffebröd, choklad etc men är man hos någon själv och blir bjuden på fika är det svårt.

    Jag har lyckats gå ner 2 av mina 3 semesterkilon och just idag har vi fredagsfika på jobbet. Chefen säger att han även köpt ngt till mig så jag blir lite nervös… Vi får väl se vad jag tar för beslut. Jag vill alltså inte förstöra viktminskningen nu när den kommit igång igen, för det har varit otroligt svårt att få det att lossna. När det handlar om så få kilo är det nästan bara träning som hjälper och den har jag kommit igång med riktigt bra nu… Ha en skön helg!

    • Vad bra att det kom igång med vikten igen. Alltid skönt och då vill man inte förstöra det. Tack för kommentaren Kajsa och ha en trevlig helg kramar från Gottelisa

  2. Uppdatering: Chefen hade köpt kanelbullar så jag tackade allra ödmjukast och sa att jag nyss ätit frukost. Inga sura miner!

  3. Mitt sätt att klara sig ur liknande situationer är att koppla på charmen! Säg till vännen, arbetskamraten, grannen etc. att du VERKLIGEN uppskattar omtanken OCH att du tyvärr inte äter den här typen av choklad, inte någon form av socker alls etc. (Ibland räcker det bara med ett vänligt men bestämt ”Nej Tack. Jag blir glad för själva omtanken”. Följt av stort leende.

    Jag tror att det är bra att säga ”Tack. Jag är nöjd ändå utan chokladen men ta du gärna en bit själv” istället för ” Tack, men…”

    Ordet ”men” kan lät låta som om man ska säga något kritiskt. Känsliga vänner (som lagt ner tid på att hitta ett godis de tror passar dig) kan bli lite sårade då.

    Sen finns det inte perfekta svar för alla situationer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s